Vid den här tiden på året duggar galorna lika tätt som regnet utanför fönstret. Igår var det dags för den Halländska fotbollsgalan. Där hade man lyckats samla gräddan av det halländska fotbollsundret. Pär Zetterberg (som tydligen fick en insulinkänning mitt under galan, men lite druvsocker räddar allt, och Pär är väl tuffare än att avbryta en gala för en sådan struntsak, så han dök strax upp igen) och Niclas Alexandersson var prisutdelare och Fredrik Ljungberg dök upp (och försvann lika snabbt igen) som överraskning och hedersprismottagare. Tyvärr fick inte Ätrans FF det pris de var nominerade till. Och tyvärr hade min inbjudan till galan troligtvis kommit bort i postgången, för jag var inte där utan satt hemma hos päronen och avnjöt falsk fläskfilé och en mischmasch av dansbandskampen (med Falkenbergsbandet Nizeguys, eller hur de nu stavar) och Stjärnor på is, med min idol Carina Berg.
Och på tal om Idol! I fredags åkte årets favorit ut. RockRobin! Skandal.
Idag är jag arg på: mellanchefer. Man pratade med Lidls chef. Han hade inte hunnit prata med alla sina anställda än (kanske hade det räckt att prata med dem i den berörda butiken, eller agerar man likadant i alla butiker). Men enligt honom handlar det naturligtvis om en enskild händelse, av enskilda medarbetare, och deras chefer har naturligtvis inte haft en aning om vad som har inträffat... Jo, tack. Det måste var lätt att vara mellanchef när man kan skylla allt som händer på sin personal. Detsamma hände under den såkallade köttfärsskandalen på ICA. Där var det naturligtvis också bara enskilda medarbetare som tagit sig friheter och deras chefer hade naturligtvis ingen aning om vad som försiggick. Pyttsan!! Det handlar förstås inte om en enskild händelse, utan är något som, vad jag har fått höra av före detta butikspersonal, något som tillhör legio. Det händer överallt och cheferna är fullt medvetna om vad som händer. Varför i all världen skulle butikspersonal stå och packa om gammal köttfärs, eller hälla gift på mat för att inte obehöriga ska vara där och plocka, på eget initiativ?! De har ju ingen del i butikens vinstintresse. De som är intresserade av att butiken ska gå med vinst är naturligtvis cheferna. Tror man något annat förstår jag inte riktigt hur man tänker. Men det måste vara lätt att vara mellanchef om man kan skylla allt som händer på sin personal. Framförallt i dessa tider då alla är livrädda för att förlora sina jobb, och inte vågar stöta sig med sina chefer.
Och så är jag arg på: Sverige. Nu har man beslutat att Sverige ska skriva på (lilla landet Sverige tar upp sin stora gåspenna och sätter sin signatur) avtalet mot Klusterbomber. Och det är ju bra. Men detta avtal har skrivits på efter stor tvekan (enligt Dagens Eko idag). Vinstintresse, vinstintresse, vinstintresse. Ni som inte vet vad klusterbomber är kan läsa ett av mina tidigare inlägg där jag försöker beskriva detta fenomen, men jag kan bara säga att det är ruggigt, lömskt och överraskande. Lite som ett kinderägg, men där överraskningen kan slita bort både ben och huvud.
Sen är jag arg på: eller jag vet inte riktigt om jag verkligen är arg. Det kan var bra om det används på rätt sätt. Läkarna i Hallands län kommer att kunna bli bestraffade, till exempel genom att deras vårdinrättning får böta, om de skriver ut för mycket antibiotika. Visst, för mycket antibiotika kan leda till resistens. Men hur mycket är för mycket? Vem bestämmer det? Och för mycket är ju väldigt olika från person till person. Tänk om man redan har skrivit ut sin ranson antibiotika, och det kommer in en patient som verkligen behöver. Vad göra, man riskerar ju böter. Det finns faktiskt människor som av en eller annan anledning ständigt, eller iallafall väldigt ofta behöver stå på antibiotika. Tar man med detta i sina beräkningar?
Nej, nu ska jag snart gå och jobba, så jag får väl ta och leta upp mig lite middagsmat.
Hej svejs
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar