måndag 10 november 2008

Sicken Storm!

Var i tvättstugan på jobbet när jag hörde hur det började ösregna. När jag kom till matsalen var det riktig uppståndelse. Det gick knappt att se ut för blåsten, regnet och haglet. En lucka hade blåst av taket och fågelbordet en av jobbarkompisarna hade satt upp och dekorerat med granris hade flugit all världens väg. Ja mer behövs det inte för att liva upp vardagen för vårdpersonal. Har iallafall strömmen kvar, men det låter som att vinden börjar ta till igen så vi får väl se hur länge vi klarar oss.
Och Lars åkte ur Idol, han skärpte sig visserligen i fredags, men han var faktiskt ändå bland de sämsta.
Och Kalmar FF blev svenska mästare i herrfotboll. Kändes inte riktigt bra att någon, som inte var HBK firade SM-guld på Örjans Vall (Kalmars sista match var mot Halmstad, i Halmstad). Har upplevt en tokigt kul SM-guldmatch för HBK på Örjans Vall, och en på bortaplan i Borås, och jag kan verkligen känna med Kalmarsupportrarna, för det är verkligen en upplevelse att vara med när domaren blåser av en match som leder till guld för det egna laget. Så mycket glädje som väcks av en liten boll.

Idag är jag arg på: Folk som inte kan hålla ordning ute i den offentliga hemmamiljön. Vad jag menar? Bara på väg hem från jobbet hann jag bli riktigt upprörd på hur det såg ut i samhället där jag bor, och då är det en promenad på mindre än fem minuter. Gick om posten på vägen. Här har vi nämligen ett system som innebär att alla som bor i samhället har en postbox i ett litet rum mitt i centrum, dit all post kommer (Så för oss är det fullkomligt omöjligt att förstå alla de gnällspikar som så högljutt har protesterat mot att det skulle införas postfack i varje trapphus i hyresfastigheter. Orkar man verkligen inte ens ta sig ner för trappan för att hämta sin post, inte undra på att fetman verkar öka i landet. Det skulle ju göras undantag för äldre och rörelsehindrade). Dit kommer också all reklam. Och det finns några människor som inte vill ha sin reklam, och som inte har förstått att man har möjlighet att tacka nej till reklam (Så är det förståss inte, de vet mycket väl att de kan tacka nej till reklam, de får man reda på när man blir tilldelad en box). Därför lägger de denna reklam (eventuellt, och som det är i de flesta fall, sorterar de ut den reklam de inte vill ha) på golvet, eller på den pall som används för att nå de boxarna som sitter lite högre upp.
Bara några meter blev jag upprörd för andra gången under min promenad. Några meter från posten finns nämligen offentliga toalettter (vi ska inte ens tala om hur det ser ut på dem!!) och en lekplats. Och i anslutning till dessa finns en soptunna. Denna soptunna, som ska användas till glasspapper och annat som man behöver slänga när man är på lekplatsen, är knöfull och mer därtill, av soppåsar. Hushållssopor. Alla betalar vi ju för sophämtningen, för oss som bor i lägenhet ingår det i hyreskostnaden, villaägare betalar för sina sopkärl, ju mer ju större soptunna. Har man ingen sophämtning behöver man inte heller betala för sådan. Och slänger man alla sina sopor i offentliga papperskorgar behöver man ingen soptunna. En vacker natt kommer jag att förvandlas till en rasande lappskrivare och beväpna mig med papper och en vass penna och ge mig ut i samhället så invånarna kan vakna upp till en värld full av arga lappar.
Och så blev jag arg: Slog på radion för att lyssna på Lantz i P1, men tror jag stänger av igen. Är ju inte Lantz på måndagar utan brukar vara någon annan flane. Idag har det nog slagit över helt. Det första programledardamen säger när man puffar för ett senare program där man kommer prata om att allt fler vill bo i stora städer, är: SJÄLVKLART, med ett skratt som talar om för oss att det klart, det finns väl ingen som vill bo i något annat än stora städer. Lilla gumman... Dessutom verkar hon pladdrig och flamsig. Och då jämför jag ändå med Annika Lantz...

Känner att jag också börjar bli pladddrig, så nu får det nog vara bra för idag.
Fridens Liljor!

Inga kommentarer: