I påskhelgen hade det brunnit i skogen hemma, tursamt, och konstigt nog hade det troligen självslocknat, annars hade hela skogen blivit en påskbrasa vi sent skulle glömma.
Hittade denna lilla rara kvist när jag var ute och tittade där det hade brunnit, är det någon som vet vad det ska bli när det blir stort?
Och mormor och morfar var här med en bunt Forsythia.
Uppskattat av både mig och katten...
NyckelpigaTillsammans med sol och djur och natur, har det även blivit mycket läsa i påsk. Så nu kan jag passa på att komma med ett boktips; Pontus Herins "i Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra". Ett osentimentalt och helt subjektivt porträtt av den invandrartäta förorten i Stockholm, och familjen Herins vardag i den.
Det får vara det för idag. Ha en fortsatt trevlig kväll.
Tjing!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar