Veckans schlagerreport

I morse väcktes vi av beskedet att Whitney Houston är död. Kanske inte helt oväntat med tanke på hur hennes liv sett ut de senaste åren, men ändock oerhört tragiskt. Även om jag måste säga att jag tycker de har fel som hyllar hennes version av I will always love you, som enligt min åsikt bara är en sönderwailad variant av Dolly Partons ljuvliga original. Det här däremot, det är riktigt bra Whitney.

Annan, i många fall mindre kvalitativ musik handlade det om igår, och då talar jag naturligtvis Melodifestival. Igår var jag dessutom på plats. Visserligen på genrepet, men ändå. Och om jag tyckte att bidragen förra veckan höll låg klass, kan jag inte annat än att hålla med Bert Karlsson när han säger att veckans delfinal var den sämsta någonsin. Tyvärr. Bidragen som gick vidare var även i min mening de som var bäst; Ulrik Munther och David Lindgren, två uppcoming Stars får man anta. Hade jag kunnat rösta vidare mellanakten - Håkan Lidbos Elektisk, så hade jag gjort det, och det hade varit det enda jag hade röstat vidare.
Så långt om musiken; nu till kläderna - Ulrik Munther har fått mycket kritik för sin klädsel igår, men det är ju en del av hans image, helt okej. Men inte är det Emil i Lönneberga, ser ni inte att det är Abbe i Madicken?! Lika mycket kritik fick nästa Globenfinalist - David Lindgren, och hans revisorskostym. Kostymen var väl helt okej, men matchade kanske inte låten direkt. Tydligen är det fru Lindgren som stått för skrädderiet. Mimi OH behöver inte vara ledsen för sin sistaplats, hon har ju spikat både sommarplågan och dresscoden inför sommar-12. Jag hade visserligen tänkt mig gul klänning på bröllopet jag ska på, men... kanske inte riktigt den nyansen eller passformen. När det gäller Andreas Lundstedt var det väl en ganska väntad Rat Pack-klädsel, men jag hade hoppats på ett klädbyte i sticket. Och så Thomas DiLeva vars kaftan var lika tråkig och väntad som Timoteijs och Sonja Aldéns klädsel, med skillnaden att den pagehåriga Timoteij-flickan stod för kvällens snyggaste frisyr.
Twitterflödet angående DiLeva bestod framförallt av Stand-Up-elitens kvinnomisshandelsanklagelser. Att säga angående det är väl egentligen bara att vi inte vet vad som hände. Två versioner av samma situation. Och båda varianterna, både om DiLeva misshandlat sin dåvarande flickvän Zinat Perzade, och om hon ljuger om att han har gjort det, är enligt mig lika illa.
Gårdagens Jag mötte Lassie var Bert Karlsson som tycktes stå och vänta på mitt gäng utanför arenan när vi kom inrusande precis före det skulle börja. Och Rennie Mirro som vi mötte på väg därifrån. Autografblocket hade jag emellertid glömt hemma.

En god musiknyhet mitt i allt; Jakob Hellman funderar tydligen på att släppa nytt album. Sånt tycker vi om.

Och långt från ljuv musik är Reinfeldts tankar om hur länge svenskarna ska jobba. Nu handlade det väl visserligen inte om ett förslag om att alla ska jobba tills de är 75 utan hellre om att det ska ges möjlighet att jobba längre. Fast i mina öron låter det väl snarare som att man ska sänka pensionerna för dem som väljer att gå i pension vid, säg 65, och därigenom tvinga låginkomsttagarna till att jobba längre. Moment 22 i detta är dock att det i hög grad är de lägst betalda som har de tyngsta jobben och alltså inte orkar jobba lika länge. Önskedrömmen hade väl varit att alla skulle ha ett jobb som de vill, kan och orkar jobba med till de blir 75, det är väl en sådan arbetsvärld man borde lägga energin på. Antar att det är lätt att sitta som politiker som inte har annan erfarenhet av arbetslivet än det inom det egna partiet, och säga att man kan jobba längre. När man dessutom visar upp exempel på gallerister och VD-ar som fortfarande jobbar fast de är över 70, då bekräftas min bild av Reinfeldts verklighetsuppfattning. Och det gör mig rädd. Och det får mig att inse att SMSet som kom häromdagen där Stockholms Stadsmission tackade för de 25 kronorna jag skänkte innan jul och talade om att de hjälpt till att ge fler hemlösa plats inomhus i kylan, att de 25 kronorna inte betyder någonting alls i det allt kallare Sverige.

Ajöken!